Projekt och medarbetarsamtal.
Har påbörjat ett projekt med att bygga ett hus till katten som går ute. Det är inte min katt, men den förra ägaren dumpade honom här när han sålde huset och katten Max går här. Välmående. Men winter is coming.
Så bygger ett isolerat litet katthus för tillfället. Ska isolera med frigolit. Taket har luftspalt så det vädras. Det skall inredas med filtar och kuddar som jag tog emot av systern när hon och mannen slog ihop sina boenden.
Jag har byggt ramen och taket. Men nu står det helt still hur jag ska göra det bästa för isoleringen.
Tar en paus och tillbaka till ritbordet igen.
Så bygger ett isolerat litet katthus för tillfället. Ska isolera med frigolit. Taket har luftspalt så det vädras. Det skall inredas med filtar och kuddar som jag tog emot av systern när hon och mannen slog ihop sina boenden.
Jag har byggt ramen och taket. Men nu står det helt still hur jag ska göra det bästa för isoleringen.
Tar en paus och tillbaka till ritbordet igen.
Katten Max som får massa mys.
Och igen på jobb är det dags för den underbara tiden med medarbetarsamtal. Mitt är inte förrän den 19 oktober, men jag stressar redan upp mig över det. Tittar återkommande på min lapp med frågeställningar som skall tas upp.
"Är det något du är oklar över?"
Förutom typ allt? Annars inget. Allt som sker på min arbetsplats är så luddigt så det finns inte. Ingen vet något, ingen tar reda på något och man står där med händerna i skyn samtidigt som man skriker.
Skall påbörja en ny arbetsuppgift med att korrigera scheman när man lagt sitt "önskeschema" som dom så tjusigt kallar det. Blir skickad på en kurs, där jag inbillar mig, att jag skall få lära mig hur jag skall göra. Men dessa två(!) som höll i det visste inte ett jota. Kunde inte svara på något.
Sen avslutar dom det fint med att säga att det var bara att ringa om det var något, men hon skulle till Kreta i en månad. Den månaden detta ska dra igång. Och varför ska man ringa? Dom vet inget.
Jag är så hemskt frustrerad på allt ihop och längtar mer efter mitt körkort så jag kan söka nytt jobb.
Och igen på jobb är det dags för den underbara tiden med medarbetarsamtal. Mitt är inte förrän den 19 oktober, men jag stressar redan upp mig över det. Tittar återkommande på min lapp med frågeställningar som skall tas upp.
"Är det något du är oklar över?"
Förutom typ allt? Annars inget. Allt som sker på min arbetsplats är så luddigt så det finns inte. Ingen vet något, ingen tar reda på något och man står där med händerna i skyn samtidigt som man skriker.
Skall påbörja en ny arbetsuppgift med att korrigera scheman när man lagt sitt "önskeschema" som dom så tjusigt kallar det. Blir skickad på en kurs, där jag inbillar mig, att jag skall få lära mig hur jag skall göra. Men dessa två(!) som höll i det visste inte ett jota. Kunde inte svara på något.
Sen avslutar dom det fint med att säga att det var bara att ringa om det var något, men hon skulle till Kreta i en månad. Den månaden detta ska dra igång. Och varför ska man ringa? Dom vet inget.
Jag är så hemskt frustrerad på allt ihop och längtar mer efter mitt körkort så jag kan söka nytt jobb.